Vi anlägger blomsterängar

Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol – var hittar du blommorna från Evert Taubes Sjösala vals i dag?
Fram till för ungefär ett halvsekel sedan var de vackra blomsterängarna ett vanligt och viktigt inslag i det svenska landskapet. Nu väcker vi dem till liv igen.
Med fler blomsterängar skapar vi viktiga livsmiljöer för humlor, bin och fjärilar – ett enkelt sätt att stärka den biologiska mångfalden.

Ängen är åkerns moder, sades det förr. En traditionell äng slogs med lie på sensommaren. Örter, ängsgräs och överblommade blommor samlades upp och torkades, för att bli vinterfoder åt djuren, som i sin tur gav gödsel till åkrarna.

När konstgödslet kom och jordbruket blev storbruk hade den artrika blomsterängen spelat ut sin roll. Marken förvandlas till vallodling eller åkermark i stället. Som en följd av det minskar många insekter, bland annat viktiga pollinerare som bin, humlor och fjärilar, något som riskerar att rubba hela ekosystemet.

– När insekterna blir färre minskar också många fågelarter. En lite oväntad fördel med att ha en blomsteräng inpå knuten är därför mer fågelsång och mindre mygg, berättar Lisette Skattberg, fastighetsskötare i Varberg.

En del av vårt hållbarhetsarbete
Fortinova anlägger ängsmark på utvalda platser, som en del i vårt hållbarhetsarbete. Det är en enkel och viktig insats för att bevara och stärka den biologiska mångfalden.

I första skedet får delar av en gräsmatta växa upp under sommaren och klipps först framåt augusti.

Stina Alminger och Lisette Skattberg, fastighetsskötare hos Fortinova.

– Det ser lite trist ut i början. Belöningen kommer om ett par år, när blomsterängen har hittat sin balans, säger Stina Alminger, som även hon arbetar med fastighetsskötsel hos Fortinova.

Ängsmarken på Gästgivaregatan i Tvååker, Varberg, är inne på sin andra säsong. Redan nu är marken magrare och olika örter börjar etablera sig. Styvmorsviolen lyser vackert i det daggvåta gräset, och Lisette och Stina identifierar snabbt olika blad som kommer att bli blommor längre fram i sommar.

– Johannesört, rallarros, surblad och röllika. Ängen är på gång, säger Lisette.

– Vi sår i lite frön för att snabba på processen, förklarar Stina. Förhoppningsvis blommar det ännu mer redan nästa år!

Läs mer: På Naturskyddsföreningens hemsida kan du läsa om hur var och en av oss kan hjälpa till för att bevara den biologiska mångfalden!

Startsidan